Tiden går och arbetslösheten består......

Otroligt vad dagarna springer iväg! Varför går de så fort för? När man jobbade upplevde man inte det på samma sätt.
Konstigt ändå eftersom när man jobbade så hade man ju häcken full, vartenda minut var aktiv, men nu, nu när man är
arbetslös så har man många sådana minuter över, där man lixom känner att man borde göra något vettigt, ändå går tiden
så j-kla fort.....



Var hemma hos syrran igår! Äntligen tog vi oss för att sortera foton från våra föräldrars album, det fanns mängder av foton, jösses! Bilder
från när man var liten, föräldrarna som unga, och på mina barn som små. Hittade även teckningar och kära brev som mina barn hade skrivit, man
drömmer sig tillbaka i tiden vid sådana tillfällen. Vissa händelser kommer man ihåg som det var igår, andra är som bortblåsta.....man skrattar
gott när man hittar bilder från vårt bröllop, jisses så unga vi var! Tänk, jag var 18 och gubben min var 22.....det var tider det, och
äktenskapet håller än, hihi....



Slut på skrivandet för denna gång, gubben kom hem så vi får väl fika lite...
Vi hörs!